När löjtnant Silfverstolpe fick det här hotfulla brevet där han målas ut som en skurk som lämnade han det sannolikt till polisen - det är nämligen i polisarkivet brevet återfunnits. Brevet är skrivet av en G. Winblad, fästman till den kvinna som Silfverstolpe ska ha behandlat illa. Brevet renskrivet:
Stockholm den 18/8 1903
Löjtnant W. Silfverstolpe.
Här!
Refererande till mitt muntliga samtal med Eder, deri jag fann Edra svar och utryck mycket sväfvand...
Att gå på bio var vid tiden för första världskriget ett billigt nöje som lockade stora åskådarskaror.
Till skillnad från pressen nådde filmerna även ut till dem som inte kunde läsa.
Filmbildernas realism tillsammans med textskyltar och musikackompanjemang möjliggjorde propaganda som spelade på biopublikens känslor på ett sätt som få andra medier kunde uppnå.
Den svenska folkhushållningens vedermödor under krigsåren var ett återkommande tema i journalfilmerna på landets...
Broling greps 1895 för tredje resan stöld. På baksidan av fotot hittar du mer information om bilden och Broling.
Broling greps 1895 för tredje resan stöld. På baksidan av fotot hittar du mer information om bilden och Broling.
I november 1894 arresterades Laura Emelia (Emilia?) Isberg som misstänkt för ficktjuveri. I samband med förhöret togs det här fotografiet i profil av Isberg. Samma dag togs även det här porträttet.
Johan Julius Andersson född 9 januari 1869 greps i november 1894 tillsammans med Laura Emelia Isberg. Här kan du läsa en polisrapport om saken.
Mer om Johan Robert Pettersson, född i Skå 18580706, finner du i länkarna till höger.
Det här fotografiet av Johan Filip Nordlund togs fyra år innan han mördade fyra personer på ångbåten Prins Carl.
Bakom det här brevet står enligt den anonyma författaren fruarna till de ledande männen inom socialdemokratin. Brevet är en anklagelseakt mot Anna Sterky, född Jensen, som levt i samvetsäktenskap med LO-ordföranden Fredrik Sterky, de sista åren av dennes liv. Vad kan man lita på i detta brev? Vad vet vi om upphovsmannen? Varför skickas detta brev till polisen?
Brevet renskrivet:
Herr Polismästare, vi vädja till eder, ...
Att sova i kyla ansågs härdande och skyddande mot sjukdomar som tuberkulos. På bilden till höger: elever vid Engelbrekts folkskola som spenderar en "stilla timme" ute på skolans takterass.
Att gå på bio var vid tiden för första världskriget ett billigt nöje som lockade stora åskådarskaror.
Till skillnad från pressen nådde filmerna även ut till dem som inte kunde läsa.
Filmbildernas realism tillsammans med textskyltar och musikackompanjemang möjliggjorde propaganda som spelade på biopublikens känslor på ett sätt som få andra medier kunde uppnå.
Den svenska folkhushållningens vedermödor under krigsåren var ett återkommande tema i journalfilmerna på landets...
1903 får polismästare Theodor Hintze det här brevet av Alma Hesseldal som mot sin vilja sitter inspärrad på Stockholms Hospital för sinnessjuka vid Konradsberg. Brevet renskrivet:
Polismästare Hintze!
Stockholm
Ni är skyldig mig en förklaring öfver Edert handlingssätt, sedan jag våren 1902 anmälde Edv. Hesseldal för en olaga inspärrning i Asylen på Kungsholmen nyår 1899. Som jag var fullkomligt frisk kunde ingen annan anledning vara än att han ville krångla s...
Den 30 november 1902 skriver den nyblivna modern Augusta Nilsson i Norrköping det här brevet till Stockholms polis. Brevet renskrivet:
Norrköping den 30/11 1902
H. Herrar Detektiver!
En grymt bedragen qvinna vänder sig i o m förtviflan till eder, och beder eder det ni, mot hederlig betalning ville besvära eder med att efterhöra, huruvida originalet till medföljande fotografi, Albin Jonsson här från Norrköping, finnes å ett Bryggeri i Stockholm. ...
I april 1899 är det inte långt till frigivning för "luffarpoeten" Karl Albert Broling. På Långholmsfängelsets brevpapper skriver han det här brevet till stadsfiskalen. Renskrivet:
Långholmen den 2 April 1899
Högt ärade Herr Stadsfiskal
Undertecknad lefver och befinner sig väl, grönskar som en ceder på Libanon tack vare ett gladt humör och ett hopp som ännu aldrig har svigtat i lifvets stormar. Må dessa rader träffa Herr S. i en lycklig stund och...
I juli 1900 döms Karl Albert Broling till 1 år och 6 månaders fängelse för femte resan stöld. Det är förmodligen under den fängelsevistelsen han på uppmaning av fängelseprästen sätter sig ner och försöker dra sig till minnes alla sina stölder. Här är Brolings bekännelse renskriven:
Till Detekifven
Karl Albert Broling är mitt namn straffad 5 gånger för stöld men icke för thy har jag ännu en mängd af stölder att bekänna som skulle ha varit bekända långt för detta me...
I det här brevet till stadsfiskal Lars Stendahl utgjuter Karl Albert Broling sitt missnöje över att ha blivit klassad som lösdrivare. Broling hade flera gånger tidigare blivit dömd för stöld. Brevet renskrivet:
Stockholms ransakningshäkte den 19 November 1910
Till Stadsfiskal Stendahl
Jag heter Karl Albert Broling, jag är stockholmare född, och förvånar mig högeligen öfver att kunna behandlas som lösdrifvare då jag bor i den stad der jag...
Det här brevet är förmodligen skrivet efter storstrejken 1909 och innan 1910-12 när den för stöld många gånger dömde Karl Albert Broling är över i Amerika en tid. Brevet inleds med en lång satirisk dikt riktad till Hjalmar Branting och avslutas med några rader till stadsfiskal Lars Stendahl. Broling siktar nu på att slå igenom som författare, bli högerpolitiker, emigrera till USA men vill också gärna ha litet pengar av Stendahl. Brevet renskrivet:
Återfallsbrottslingen Karl Albert Broling har i polisens arkiv lämnat efter sig ett antal brev till stadsfiskalen, förmodligen riktade personligen till Lars Stendahl som var förste stadsfiskal åren 1904-1921. Broling, även kallad "luffarpoeten", hade litterära ambitioner, och det här brevet är utformat som en liten novell.Som framgår av texten var Broling ingen vän av socialdemokratin och dess ledare Hjalmar Branting. Brevet renskrivet:
Ur en lösdrifvares...
Återfallsbrottslingen Karl Albert Broling har i polisens arkiv lämnat efter sig ett antal brev till stadsfiskalen, förmodligen riktade personligen till Lars Stendahl som var förste stadsfiskal åren 1904-1921. Broling, även kallad "luffarpoeten", hade litterära ambitioner, och det här brevet utgörs mestadels av en dikt om fängelselivet på Svartsjö slott, där Broling suttit fängslad.
Att gå på bio var vid tiden för första världskriget ett billigt nöje som lockade stora åskådarskaror.
Till skillnad från pressen nådde filmerna även ut till dem som inte kunde läsa.
Filmbildernas realism tillsammans med textskyltar och musikackompanjemang möjliggjorde propaganda som spelade på biopublikens känslor på ett sätt som få andra medier kunde uppnå.
Den svenska folkhushållningens vedermödor under krigsåren var ett återkommande tema i journalfilmerna på landets...